Sömnlös

Jag är förmodligen inte ensam om det här, men hur kommer det sig att när man vet att man ska upp tidigt och måste sova, så ligger man i stället och rullar 700 varv i sängen med en miljard olika tankar på en och samma gång?
Så här fungerar det när jag ska sova. Jag gör mig i ordning för sängen, stället klockan och försöker varva ner. Plötsligt står klockan på 01:00. Tankarna snurrar och stressen över att jag ska upp snart gör inte saken bättre.
Jag kan tänka på allt mellan himmel och jord när jag ska sova, som "skoluppgiften som ska in, huset jag drömmer om, festkvällen som komma skall, har dinosaurier verkligen funnits?, tänk OM jag försover mig, lösgodis är rätt äckligt ändå, grönt är fult, imorgon ska jag köpa choklad, det var rätt längesen jag åt på en riktigt dyr resturang, OSV."
 
Helt onödiga tankar egentligen. Någon nytta gör dom inte heller. Ibland så kan jag ligga och min hjärna sjunger samma låt om och om igen.. "Give me love like her, 'cause lately I've been waking up alone. Paint splattered teardrops on my shirt.. Told you I'd let them go, And that I'll fight my corner, Maybe tonight I'll call ya, after my blood turns into alcohol, No I just wanna hold ya.."
 
Tillslut så börjar jag fundera på varför man ännu inte uppfunnit en OFF knapp för hjärnan som endast kan reagera på alarmet man ställt, men som tar bort alla tankar så att man lätt kan falla in i sömn.
 
Slutligen tänker jag, "Strunt samma, somnar jag så somnar jag, gör jag det inte så får jag väl vara Zombie imorgon men det överlever jag." Och vips! Jag sover. Frågan är, när ska jag lära mig att tänka den slutliga tanken först? och skippa alla andra onödiga tankar.
I-landsproblem? Ja kanske.. Nu ska jag återgå till mina kullerbyttor. Godnatt på er!

Grekland - Minnen från 90-talet

Vi åkte till Grekland varje sommarlov som små och besökte min mormor, morfar och min morbror.
På den tiden hade dom en bondgård med grisar, getter, massa hönor, massa katter, 2 hundar, 2 kaniner (som blev närmare 40 på knappt ett år) och en vacker häst.
Min lillebror var ganska envis med att fånga sådant som var lite svårare att fånga.
En dag kommer han med en liten liten orm i handen - " KOLLA MAMMA OCH PAPPA! En ödla utan ben!"
En annan dag envisades han med att fånga en höna. Han sprang efter hönorna som sprang för sina liv och självklart dyker ungen upp med armarna runt en höna och två ägg i ena handen.
Själv kunde jag spendera timmar på att hjälpa myrorna "bära" mat och annat.

När jag tänker tillbaks på den tiden vi spenderade där på somrarna, så känns det som en dröm.
Allt har gått så fort. Bondgården har nu mera inga djur överhuvudtaget. Min mormor och min morfar finns tyvärr inte kvar i livet idag.

När hände allt detta, när vände det?
Jag är glad att jag kommer ihåg en hel den i alla fall av min barndom.Jag hade riktigt roligt. Kommer ihåg att vi köpte en keps till min morfar varje år vi åkte ner. Så han hade en hel del kepsar att välja på.

Ja fy vad tiden går fort när man börjar tänka tillbaks, nästan lite sorligt att tänka på gamla minnen ibland. Även om man tänker på bra tider så känns det i hjärtat att dessa tider är förbi för alltid.
 
 
Klockan är alldeles för mycket. Imorgon väntar en massa plugg inför kommande prov. Ha det fint!
 

RSS 2.0